Kopaenstjarna.se Blog

Även om Lodjuret är en obestämbar och knappt synlig konstellation, som inte syns från Jorden, så har den mycket starkt lysande stjärnor. Den ligger precis 12 miljarder ljusår bort från Jorden och skapar hela tiden nya stjärnor.
 
Form och position:
Lodjuret ligger mellan konstellationerna Stora Björn och Björnvaktaren på den norra stjärnhimlen. Det är en ganska stor men diskret konstellation. Lodjurets konstellation är snarare en kedja med stjärnor i ett område utan många andra stjärnor. Särskilt under mörka nätter kan man se dess primära stjärna.
 
Rektascension: 6h 16m till 9h 42m
Deklination: +32 till +61 grader
 
Starkast lysande stjärna: Alpha Lyncis
 
Mytologi:
Eftersom denna konstellation inte listades av Johannes Hevelius i hans himmelska atlas förrän 1690, så finns ingen grekisk mytologi som handlar om Lodjuret. Men namnet Lodjuret kommer från att det är en ganska mörk konstellation. Dess tydliga gränser gav den namnet Lodjuret 1930 av den "Internationella Astronomiska Unionen" (IAU).
 
Bästa tid att se: Året om
 
Grannkonstellationer: Stora Björn, Giraffen, Kusken, Tvillingarna, Kräftan, Lejonet, Lilla Lejonet

Konstellationen Lilla Lejonet är inte en av de klassiska antika konstellationerna. Därför finns det ingen mytologisk bakgrund till denna konstellation. Lilla Lejonet är ett ganska obestämbart mönster på natthimlen. Döpandet av stjärnan skedde år 1930, och då skedde ett ganska minnesvärt fel. När astronomen Francis Baily glömde att notera att den grekiska bokstaven alpha givits till Lilla Lejonet, så gav han oavsiktligt bokstaven beta till en av de starkare stjärnorna, vilket fortfarande gäller idag.
 
Form och position:
Konstellationen Lilla Lejonet ligger mellan konstellationerna Lejonet och Stora Björn på norra himlavalvet. Konstellationen Lilla Lejonet har många dubbelstjärnor, såsom 40 Leo Minoris och 11 Leo Minoris. Värd att notera är också R Leo Minoris - vars ljusstyrka varierar under en periodav 372 dagar mellan 6.3m och 13m.
 
Rektascension: 9h 22m till 11h 6m
Deklination: +22° till +41°
 
Starkast lysande stjärna: Praecipua (46 LMi)
 
Mytologi:
Eftersom Lilla Lejonet inte introducerades förrän 1687 av Johannes Hevelius så är den inte länkad till grekisk mytologi. Hevelius lade till konstellationen Lilla Lejonet till sin Stjärnatlas år 1690 som ett litet utfyllnadsmönster. Astronomen från Gdansk gav stjärnorna namn efter grekiska bokstäver och år 1930 registrerade han en av de starkast lysande stjärnorna med den grekiska bokstaven beta.
 
Bästa tid att se: Våren
 
Grannkonstellationer: Stora Björn, Lejonet, Kräftan, Lodjuret

Väduren är en liten konstellation med stor betydelse. De starkt lysande stjärnorna α (Hamal), β (Sheratan) and γ (Mesarthim) representerar en kurva. Solen går in i Väduren den 19:e april och stannar där till den 14:e maj. Väduren kan dock bäst ses på hösten.
 
Form och position:
Väduren kan hittas söder om konstellationen Trangulum och väster om Fiskarna. Väduren formar en något böjd kurva, och det behövs en livilig fantasi för att faktiskt kunna se formen av en Vädur. Beta Arietis är ett dubbelt stjärnsystem. 53 Arietis är en annan intressant stjärna i Vädurens konstellation. Den är knappt synlig för blotta ögat, men har förbluffat astronomerna eftersom den färdas otroligt snabbt genom rymden - mer än 160 miles per sekund.
 
Rektascension: 01h 46m till 03h 29m
Deklination: +10 till +31 grader
 
Starkast lysande stjärna: Alpha Arietis (Hamal)
 
Mytologi:
Konstellationen Väduren nämndes först i den mesopotamiska kulturen för över 5000 år sedan, och var då känd som Agrarian. Tolkningen att den ser ut som en vädur har sina rötter i historien om det gyllene skinnet. En vädur med gyllene ull och vingar skickad av Olympierna räddade prinsen Phrixus från att bli offrad när han drogs in i en arvstvist. Som tack offrar Phrixus väduren som sedan stiger upp till himlen. Hans gyllene skinn blev därefter en legendarisk relik. Till och med efter sin död behåller väduren sin centrala roll i den grekiska mytologin, till exempel i den välkända Argonautica.
 
Astrologisk betydelse: De som är födda i vädurens tecken sägs vara passionerade och beslutsamma. Först på bollen är vädurens motto. Hans ärlighet och sympati gör honom trevlig att umgås med.
 
Bästa tid att se: Hösten
 
Grannkonstellationer: Triangeln, Perseus, Oxen, Valfisken, Fiskarna

Konstellationen Lilla Hunden är ganska diskret, och som hjälp för att hitta den kan man titta efter dess skulderstjärna "Betelgeuse" i konstellationen Orion. Konstellationen Lilla Hunden är en av Ptolemaius 48 beskrivna konstellationer i tidig grekisk astronomi. På gammal grekiska betyder namnet på dess huvudstjärna Procyon "innan hunden".
 
Form och position:
Konstellationen "Lilla Hunden" är en liten konstellation. Den som vill se denna konstellation kan hitta den söder om konstellationen Tvillingarna. Förutom i inre delarna av Antarktis syns Lilla Hunden året om från hela världen.
 
Rektascension: 7h 8m till 8h 11m
Deklination: +0° till +13 °
 
Starkast lysande stjärna: Proykon (α Canis Minoris)
 
Mytologi:
Grekisk mytologi berättar följande version om ursprunget till konstellationen: Dionysos lärde bonden Ikarius hur man pressar vin. Enligt mytologin är Dionysos berusningens gud. Ikarius erbjöd fåraherdarna drycken och de drack en hel del. I sin berusning trodde de att Ikarius hade förgiftat dem så de kände sig tvungna att döda honom. Erigone, Ikarius dotter letade efter sin far med sin lilla hund. På platsen han hittades hängde sig Erigone. Oraklet i Delfi tillfrågades vilket gjorde att fåraherdarna straffades och den lilla hunden fick komma upp på himlavalvet. I en annan version av historien är Lilla Hunden jägaren Orions följeslagare.
 
Bästa tid att se: Vinter
 
Grannkonstellationer: Enhörningen, Tvillingarna, Kräftan, Vattenormen

Pisces, även känd som "Fiskarna" är en av de mest intressanta konstellationer som kan ses från Jorden. Fiskarna är en mycket ovanlig konstellation. Det är ett av stjärntecknen och ligger på den ekliptiska linjen, eller på samma nivå som planeternas omloppsbana. Detta innebär att solen, månen och planerterna i vårt solsystem verkar röra sig igenom konstellationen när den syns från Jorden.
 
Form och position:
Fiskarna är en mycket stor konstellation och täcker en stor del av natthimlen. Trots dess stora yta är den ganska svår att se, särskilt i bebyggda områden. Dess starkast lysande stjärna, Alrischa, har en relativ storlek på bara 3.5. Stjärnskådare kan använda konstellationen Pegasus, även känd som Hösttriangeln, för att lokalisera Fiskarna, eftersom den ligger i närheten. Med dess långa form påminner Fiskarna ofta om en scooter.
 
Rektascension: 22h 51m till 2h 6m
Deklination: -6 till +34°
 
Starkast lysande stjärna: Alpha Piscium (Alrischa)
 
Mytologi:
I den grekiska mytologin berättas att Zeus dödade sin far Kronos, och förde krig mot jordgudinnan Gaia. Zeus tillfångatog Gaias barn, Titanerna, och därför skapade jordgudinnan monstret Tyfon för att hämnas på Zeus och gudarna på Olympus. Monstret hade hundra drakhuvuden och var så skrämmande att till och med gudinnan Afrodite blev skräckslagen. Hon kastade sig i floden Eufrat för att komma undan, och räddades av två fiskar. Som tack till fiskarnas hjältemodiga insats gjorde gudinnan dem odödliga på himlavalvet som Fiskarna. Andra legender säger att konstellationen är skelettet av ett sjömonster som Perseus besegrade för att rädda prinsessan Andromeda.
 
Astrologisk betydelse: Fiskarna är ett stjärntecken och alla som är födda 21:a februari till 20:e mars har fisken som sitt stjärntecken. Fiskar anses vanligen vara sociala och älskvärda, men kanske också något drömmande och ibland kaotiska. De är ofta talangfulla artister som har en blyg charm. Fiskarnas element är vatten.
 
Bästa tid att se: Hösten
 
Grannkonstellationer: Andromeda, Trekanten, Pegasus, Vattumannen, Valen, Väduren

Konstellationen Enhörningen kan ses söder om den himmelska ekvatorn och är ganska diskret. Den ligger bland det ljusa band vid Vintergatan som korsar Enhörningen. Många nebulosor och andra objekt gör Enhörningen intressant för astronomer.
 
Form och position:
Enhörningen kan hittas öster om den viktiga Orion och norr om en stark stjärna i konstellationen Stora Hunden. Konstellationen innehåller endast två stjärnor av storlek 4, men de vackra objekten omkring gör konstellationen fin att se på. Till exempel är det öppna klustret M50 mycket vackert och den välkända Rosettenebulosan. Enhörningens huvud består av en triangel, och man kan också se den främre halvan av framhovarna.
 
Rektascension: 5h 55m till 8h 11m
Deklination: -11 till +11 grader
 
Starkast lysande stjärna: Beta Monocerotis
 
Mytologi:
Enhörningen är inte en av de 48 antika klassiska konstellationerna, så den har ingen mytologisk bakgrund.
 
Bästa tid att se: Vintern
 
Grannkonstellationer: Lilla Hunden, Stora Björn, Tvillingarna, Orion, Vargen, Vattenormen

Giraffen är en stor och lite mer iögonfallande konstellation i ett mörkare område av den norra stjärnhimlen. Cepheus, Cassiopeia och Perseus är dess grannar, såväl som Stora Björn, Lilla Björn och Draken. Giraffen är en "modern" konstellation som först introducerades 1612 av Petrus Plancius, en holländare. Han tilldelade den ett såkallat utfyllnadsmönster.
 
Form och position:
Giraffen passar diskret in mellan de mer utmärkande konstellationerna "Stora Björn", "Cassiopeia" och "Björnvaktaren". Konstellationen har ett fåtal intressanta objekt i närliggande galaxer och även gula och blå supergiganter. Till exempel Alphia Carnelopardalis, en supergigant tusen ljusår bort.
 
Rektascension: 3h 15m till 14h 27m
Deklination: +52 till +86 grader
 
Starkast lysande stjärna: Beta Camelopardalis
 
Mytologi:
Denna konstellation har ingen mytologisk bakgrund eftersom den är en av de moderna konstellationerna. Stjärnorna i giraffen hörde inte till någon stjärnbild i antiken. Först år 1612 blev konstellationen känd som Giraffen.
 
Bästa tid att se: Året om
 
Grannkonstellationer: Draken, Lilla Björn, Cepheus, Cassiopeia, Perseus, Kusken, Lodjuret, Stora Björn

Kusten är en av de 48 konstellationer som beskrevs av Ptolemaius. Om ungefär 13 000 år kommer Kusken markera den himmelska ekvatorn. På grund av dess expandering och position är Kusten en konstellation man lätt känner igen. Babylonierna kom på det nuvarande namnet Auriga, som betyder "kusk" på latin.
 
Form och position:
Med bara en stjärna i grannkonstellationen, har Oxen "lånat" en stjärna i Kusken som nästan är en regelbunden femhörning. Dess huvudstjärna Capella är den tredje starkast lysande stjärnan på den norra stjärnhimlen. Den stjärna som ligger längst söderut, Alnath, och kompletterar femhörningen, kallades tidigare γ Aurigae och låg i konstellationen Auriga. Efter att ha bestämt konstellationens gränser i den "Internationella Astronomiska Unionen (IAU)" ingår denna stjärna nu i konstellationen Oxen.
 
Rektascension: 4h 35m till 7h 30m
Deklination: +28 till +35 grader
 
Starkast lysande stjärna: Capella (Alpha Aurigae)
 
Mytologi:
I den grekiska mytologin kopplas denna konstellation ihop med Erichthonius, sonen till smedguden Hephaestus. Erichthonios var den förste man att spänna fyra hästar till en vagn och var del i den avgörande striden för att besegra tyrannen i Amphitctyon. När han blev Atens första kung tack vare sin intelligens, blev han också favorit hos Atens skyddsgudinna Athens. Som tack för sina bedrifter placerade Zeus Erichthonios i himlen efter hans död.
 
Bästa tid att se: Hösten
 
Grannkonstellationer: Giraffen, Perseus, Oxen, Tvillingarna, Lodjuret

Även känd som "Lilla Karlavagnen", och en av de viktigaste konstellationerna på himlen för astronomer. Lilla Björn (Ursa Minor på latin, eller "minde björn") är en konstellation på norra himlavalvet. Den kan ses från Europa under hela året, och kallas ibland "Lilla Karlavagnen". Huvudstjärnan i denna konstellation är Polaris, en av de viktigaste stjärnorna på himlavalvet för astronomer. Alla andra himlakroppar verkar röra sig under dagen genom att använda denna stjärna som medelpunkt. Polaris har också en stor roll i de indiska legenderna Veda, där den är ledaren för en grupp med gudar.
 
Form och position:
Lilla Björn har en liknande form som Stora Björn. Skillnaden är dock att "handtaget" på Lilla Björn inte är rakt, men istället böjt uppåt. Huvudstjärnan i konstellationen, Polaris, har en fixerad position på natthimlen. Höjden på stjärnans position i norr motsvarar betraktarens breddgrad.
 
Rektascension: 0h 0m till 24h 00m
Deklination: +65 till 90 grader
 
Starkast lysande stjärna: Alpha Ursae Minoris (Polaris eller Nordstjärnan)
 
Mytologi:
Callisto var en vacker nymf som attraherade Zeus. Hon födde senare gudens son Arcas. Hera, Zeus fru, förvandlade Callisto till en björn. Flera år senare när Arcas jagade i skogen såg Hera till att Callisto träffade på sin son. Arcas höll på att oavsiktligt döda sin mor, när Zeus ingrep. Guden placerade Callisto på himlen som Stora Björn, och såg sedan till att Arcas anslöt sig till henne som Lilla Björn.
 
Bästa tid att se: Hela året, särskilt på sommaren
 
Grannkonstellationer: Cassiopeja, Ursa Major, Cepheus

Ursa Major kallas även för Karlavagnen. Karlavagnen är den mest framträdande konstellationen på natthimlen, och man kan se denna mycket stora konstellation under hela året. På tekniskt språk kallas den "circumpolar". Stora Björn (Ursa Major är latin och betyder "stor björn") är en konstellation på norra himlavalvet och en mycket gammal sådan som redan kändes till av de gamla egyptierna. Stora Björn har nämnts av många kända poeter såsom Shakespeare, Tennyson and Homeros.
 
Form och position:
Stora Björn består av ett mycket stort antal stjärnor. De sju starkast lysande stjärnorna i konstellationen formar en figur som liknar en vagn. Men hela konstellationen påminner mer om en björn. Vagnen är inte någon konstellation i sig själv, utan en asterism, som är ett mycket karaktäristiskt mönster på himlen. Stora Björn består av många ljusa galaxer på himlen, inklusive paret Messier 81 (som är en av de ljusaste galaxerna på himlen) och Messier 82.
 
Rektascension: 14h 08m till 8h 04m
Deklination: +28° till +73°
 
Starkast lysande stjärna: Epsilon Ursae maioris (Alioth)
 
Mytologi:
Mytologin bakom konstellationen Stora Björn är en tragedi. I grekisk mytologi blev Zeus kär i en ung kvinna vid namn Callisto. De fick en son som hette Arcas. Hera, Zeus fru, fylldes av avundsjuka och förvandlade den vackra kvinnan till en björn. Senare träffade Callisto, fortfarande i björnform, sin egen son Arcas. Arcas insåg inte att det var hans mamma och försökte till och med skjuta björnen. För att rädda Callisto förvandlade Zeus dem båda till björnar och satte dem på himlavalvet.
 
Bästa tid att se: Hela året, men allra bäst på vintern
 
Grannkonstellationer: Draken, Lodjuret, Lejonet, Lilla Hunden, Berenikes hår, Jakthundarna, Björnvaktaren