Den typiska vårkonstellationen Björnvaktaren, som ligger långt ifrån Vintergatan, är mycket minnesvärd. Vissa observatörer ser Björnvaktaren som en pappersdrake, medan andra tycker den liknar en glasstrut. Boötes på latin betyder oxkusken. De sju stjärnorna i Karlavagnen (precis uppe till höger om Björnvaktaren) anses då vara en oxe.
Form och position:
Tack vare dess närhet till Stora Björn är denna konstellation mycket lätt att hitta på himlen. Björnvaktaren är cirkumpolär och därför kan den ses året om på den norra delen av himlen. Eftersom Björnvaktaren har väldigt många dubbelstjärnor, så kan den till och med ses utan kikare under en bra natt. Närmaste konstellationer är Herkules och Jungfrun.
Rektascension: 13h 35m till 15h 50m
Deklination: +7 till +55 grader
Starkast lysande stjärna: Arcturus (Alpha Böotis)
Mytologi:
Legenden berättar att Callisto, en ung kvinna i Artemis följe, lät sig förföras av Zeus, som också var Artemis fader. Hon blev gravid vilket inte gillades av Artemis. Zeus fru Hera förvandlade då Callisto till en björn och hennes son Arcas blev en entusiastisk jägare. En dag när han var ute och jagade mötte han en björn, och ville därför döda sin egen mamma eftersom han inte kände igen henne. Som tur var så blandade sig Zeus i och förhindrade en katastrof. Både Callisto och Arcas skickades upp till himlen, mamman som Stora Björn och sonen som Björnvaktaren.
Bästa tid att se: Våren
Grannkonstellationer: Draken, Stora Björn, Berenikes Hår, Jungfrun, Vågen, Ormen, Norra Kronan, Herkules