Väduren

Väduren är en liten konstellation med stor betydelse. De starkt lysande stjärnorna α (Hamal), β (Sheratan) and γ (Mesarthim) representerar en kurva. Solen går in i Väduren den 19:e april och stannar där till den 14:e maj. Väduren kan dock bäst ses på hösten.
 
Form och position:
Väduren kan hittas söder om konstellationen Trangulum och väster om Fiskarna. Väduren formar en något böjd kurva, och det behövs en livilig fantasi för att faktiskt kunna se formen av en Vädur. Beta Arietis är ett dubbelt stjärnsystem. 53 Arietis är en annan intressant stjärna i Vädurens konstellation. Den är knappt synlig för blotta ögat, men har förbluffat astronomerna eftersom den färdas otroligt snabbt genom rymden - mer än 160 miles per sekund.
 
Rektascension: 01h 46m till 03h 29m
Deklination: +10 till +31 grader
 
Starkast lysande stjärna: Alpha Arietis (Hamal)
 
Mytologi:
Konstellationen Väduren nämndes först i den mesopotamiska kulturen för över 5000 år sedan, och var då känd som Agrarian. Tolkningen att den ser ut som en vädur har sina rötter i historien om det gyllene skinnet. En vädur med gyllene ull och vingar skickad av Olympierna räddade prinsen Phrixus från att bli offrad när han drogs in i en arvstvist. Som tack offrar Phrixus väduren som sedan stiger upp till himlen. Hans gyllene skinn blev därefter en legendarisk relik. Till och med efter sin död behåller väduren sin centrala roll i den grekiska mytologin, till exempel i den välkända Argonautica.
 
Astrologisk betydelse: De som är födda i vädurens tecken sägs vara passionerade och beslutsamma. Först på bollen är vädurens motto. Hans ärlighet och sympati gör honom trevlig att umgås med.
 
Bästa tid att se: Hösten
 
Grannkonstellationer: Triangeln, Perseus, Oxen, Valfisken, Fiskarna