Herkules

Herkules konstellation är en av de 48 klassiska konstellationerna som nämndes av Ptolemeus och en av de 88 moderna konstellationerna. Det är den femte största konstellationen på himlavalvet. Namnet på konstellationen på antik grekiska är "Engonasin" vilket betyder "Knäböja". I grekisk mytologi representerar den "Knäböjande Herkules" Herkules ånger efter att han dödat sin fru och sina barn i en vanföreställning.
 
Form och position:
Herkules representerar en "knäböjande man". Även om Herkules är den femte största konstellationen på himlavalvet har bara tre av dess stjärnor en högre styrka än 3. Den starkast lysande stjärnan är Beta Herculis, med en ljusstyrka på 2.8. Den kan hittas mellan konstellationen Lyran och den utmärkande "Norra Kronan". Herkules ligger i riktningen mot vårt Apex och rör sig med vår planet i en hastighet av 20km / s. För stjärnskådare innehåller Herkules två intressanta globformade kluster, som kan ses även med en vanlig kikare.
 
Rektascension: 15h 48h till 18h 57m
Deklination: +3 till 51 grader
 
Starkast lysande stjärna: Beta Herculis (Kornephoros)
 
Mytologi:
Enligt grekiska legender var Herkules, son till Alcmene och Zeus, förkrossad av ånger efter att han i raseri dödat sin fru och sina barn. Kung Eurystheus gav honom då de legendariska tolv uppdragen för att hjälpa honom att rätta till sina misstag. Han slutförde de tolv uppdragen med bravur, och byggde sedan en gravhög på berget Eta, där han förstörde sin jordiska kropp. Hans själ anslöt sig sedan till hans far Zeus och de andra gudarna på himlavalvet.
 
Bästa tid att se: Sommar
 
Grannkonstellationer: Örnen, Björnvaktaren, Draken, Lyran, Ormbäraren, Pilen, Räven