Faktaruta
- Latinskt namn
- Apus (Aps)
- Ljusstarkaste stjärna
- α Apodis (α Aps)
- Relativ ljusstyrka
- 3,83 mag
- Hipparcoskatalogen
- HIP 72370
- Area
- 206 deg² (plats 67 av 88)
- Rektascension
- 13h 49m 51s till 18h 27m 28s
- Deklination
- -83° 07' 12'' till -67° 28' 48''
- Angränsande stjärnbilder
- Södra triangeln, Cirkelpassaren, Flugan, Kameleonten, Oktanten, Påfågeln, Altaret
Synlighet
Stjärnbilden Paradisfågeln
Paradisfågeln är en stjärnbild på södra halvklotet. Den är cirkumpolär kring sydpolen. Det betyder att dess stjärnor ligger så nära himmelspolen att de aldrig går ned sett från Sydney. Där står stjärnbilden därför över horisonten året runt.
Stjärnbilden är ljussvag och inte lätt att känna igen på himlavalvet. Stjärnbilden ligger mellan södra himmelspolen och stjärnbilden Södra triangeln. Paradisfågelns huvudstjärnor ligger bara omkring 13° från polen. Dess ljusstarkaste stjärna, α Apodis, föreställer paradisfågelns stjärtfjädrar.
Historia
Medan stjärnbilderna på norra halvklotet har varit kända sedan antiken och bygger på de mest skilda mytologier, förblev många stjärnbilder på södra halvklotet länge namnlösa. Först på 1500-talet började man ägna sig åt dem. Mellan 1595 och 1597 kartlade de nederländska sjöfararna Pieter Dirkszoon Keyser (överstyrman) och Frederick de Houtman (kaptenens bror) på uppdrag av Petrus Plancius det södra himlavalvet under en expedition. Påverkade av upplevelserna under sin resa till Ostindien namngav de ett dussin stjärnbilder: Kameleonten, Flugan, Flygfisken, Indianen, Tranan, Paradisfågeln, Påfågeln, Fenix, Svärdfisken, Lilla vattenormen, Södra triangeln och Tukanen.
Sjöfararna kan ha stött på paradisfågeln i Nya Guineas tropiska regnskogar, på Moluckerna (en indonesisk ögrupp) eller i Australiens tropiska norr. Paradisfågelhanarna har en färgglatt skimrande fjäderdräkt och ytterst långa stjärtfjädrar, med vilka de försöker fånga honornas uppmärksamhet. För européerna var dessa fjädrar länge bara kända som prydnad på exklusiva damhattar. Namnet Apus (genitiv Apodis) kommer från grekiskans ápous (”fotlös”), eftersom paradisfåglarnas skinn kom till Europa utan fötter. Johann Bayer tog år 1603 med stjärnbilden i sin stjärnatlas under namnet ”Apis Indica”. Han övertog namnet från Petrus Plancius glob från 1598. ”Apis” (bi) var där troligen ett tryckfel för ”Avis” (fågel); det som avsågs var den ”indiska fågeln”. I dag har dock den ursprungliga beteckningen paradisfågel slagit igenom.
