Faktaruta
- Latinskt namn
- Auriga (Aur)
- Ljusstarkaste stjärna
- Capella (α Aur)
- Relativ ljusstyrka
- 0,08 mag
- Hipparcoskatalogen
- HIP 24608
- Area
- 657 deg² (plats 21 av 88)
- Rektascension
- 4h 37m 54s till 7h 30m 56s
- Deklination
- +27° 53' 29'' till +56° 09' 53''
- Angränsande stjärnbilder
- Giraffen, Perseus, Oxen, Tvillingarna, Lodjuret
Synlighet
Stjärnbilden Kusken
Stjärnbilden Kusken är en stjärnbild på norra halvklotet. Den är delvis cirkumpolär kring nordpolen. Det betyder att några av dess stjärnor ligger så nära himmelspolen att de aldrig går ned sett från Berlin. Dess ljusstarkaste stjärna, α Aurigae eller Capella (latin för liten get), är himlavalvets sjätte ljusstarkaste stjärna. Kusken har ungefär formen av en pappersdrake. I dess sydligaste hörn ligger Elnath (β Tau), som på äldre stjärnkartor räknas till Kusken men efter en justering av stjärnbildsgränserna av Internationella astronomiska unionen (IAU) till Oxen. Gåtfull är ε Aurigae: vart 27:e år blir den under nästan två år tydligt mörkare, senast 2009 till 2011. Den skyms då av en jättelik stoftskiva, i vilken en följeslagare är dold.
Mytologi
Kring Kusken finns flera mytologier. Enligt den mest kända handlar det om Erichthonios, en kung i Aten. Han växte upp hos gudinnan Athena, som bl.a. lärde honom att tämja hästar. Som den första människan tog han efter solguden Helios och spände fyra hästar för sin vagn. Detta gav honom Zeus beundran och en plats på himlavalvet.
En annan legend handlar om kung Oinomaos, en hästälskare som inte kunde uthärda tanken på att hans äldsta dotter Hippodameia skulle gifta sig. Därför utmanade han var och en av hennes friare till en kappkörning på liv och död. Hans kusk Myrtilos, en son till guden Hermes, lät sig dock mutas av friaren Pelops och saboterade kungens vagnshjul. Alla andra friare hade kungen redan dödat i tidigare lopp. På de sista metrarna lossnade hans hjul, och han släpades till döds. Pelops ville ha Hippodameia för sig själv och visste att Myrtilos i hemlighet var förälskad i henne. Därför kastade han honom i havet, där han drunknade. Hermes placerade därefter sin son som Kusken på himlavalvet.
Enligt en tredje legend blev Kronos, Zeus far, varnad av jordgudinnan Gaia för att en av hans ättlingar skulle störta honom. Därför slukade han alla sina barn direkt efter födseln. Hans hustru Rhea lyckades dock gömma ett av dem för honom: Zeus, som på Kreta fostrades med mjölk av nymfen Amaltheia i gestalt av en get. Geten på Kuskens arm räknades förr som en egen stjärnbild. Som tack för hennes mjölk satte Zeus senare geten på himlen; hennes stjärna är Capella. Varför just Kusken bär henne berättar ingen saga.
