Faktaruta
- Latinskt namn
- Scutum (Sct)
- Ljusstarkaste stjärna
- α Scuti (α Sct)
- Relativ ljusstyrka
- 3,81 mag
- Hipparcoskatalogen
- HIP 91117
- Area
- 109 deg² (plats 84 av 88)
- Rektascension
- 18h 21m 36s till 18h 59m 10s
- Deklination
- -15° 56' 37'' till -3° 50' 01''
- Angränsande stjärnbilder
- Ormen, Skytten, Örnen
Synlighet
Stjärnbilden Skölden
Skölden är en stjärnbild på södra halvklotet. Dess ljusstarkaste stjärna är α Scuti. Den ligger sydväst om himlavalvets tolfte ljusstarkaste stjärna, Altair i stjärnbilden Örnen.
Skölden ligger mitt i Vintergatan och innehåller många öppna stjärnhopar (en grupp av hundratals stjärnor). Den mest kända öppna stjärnhopen i stjärnbilden är M11, den så kallade Vildandshopen. Med ett sextumsteleskop kan man tydligt se dess V-formade kontur med den ljusa ledstjärnan i spetsen. Den brittiske astronomen William Henry Smyth såg 1844 denna formation som en ”flock vildänder”. Hopen omfattar omkring 2 900 stjärnor och ligger ungefär 6 100 ljusår bort.
Historia
Stjärnbilden infördes 1684 av Johannes Hevelius (1611–1687), astronom och grundare av månkartografin, under namnet ”Scutum Sobiescianum” (Sobieskis sköld) i den lärda tidskriften ”Acta Eruditorum” i Leipzig. Den skulle påminna om kung Jan III Sobieski av Polen och hans strategiska bedrifter i polackernas kamp mot Osmanska riket utanför Wiens portar (slaget vid Kahlenberg, den 12 september 1683). Wien befriades då av kung Jan III Sobieski från en två månader lång turkisk belägring. Det är den enda kvarvarande stjärnbilden med politisk bakgrund. Den togs dock bara med i avpolitiserad form bland de 88 stjärnbilderna. Därför har stjärnbildens namn förkortats till ”Scutum” (sköld).
