Faktaruta
- Latinskt namn
- Lupus (Lup)
- Ljusstarkaste stjärna
- α Lupi (α Lup)
- Relativ ljusstyrka
- 2,30 mag
- Hipparcoskatalogen
- HIP 71860
- Area
- 334 deg² (plats 46 av 88)
- Rektascension
- 14h 17m 48s till 16h 08m 37s
- Deklination
- -55° 34' 48'' till -29° 50' 16''
- Angränsande stjärnbilder
- Vågen, Vattenormen, Kentauren, Cirkelpassaren, Vinkelhaken, Skorpionen
Synlighet
Stjärnbilden Vargen
Vargen är en stjärnbild på södra halvklotet. Dess ljusstarkaste stjärna är α Lupi. Mitt emot den ligger dess näst ljusstarkaste stjärna, β Lupi. β Lupi är en het, blåvit stjärna med omkring nio solmassor. I en avlägsen framtid, när vätet i dess kärna tar slut, kommer den att svälla upp till en röd superjätte. Då får Vargen, som Kentauren tycks spetsa på ett spjut, en röd tass.
Historia och mytologi
Vargen har varit känd för människorna redan sedan antiken. Under årtusendena har de mest skilda folk förknippat stjärnbilden med de mest olika berättelser och mytologier. För araberna var stjärnbilden känd som en lejoninna eller leopard, för syrierna i Eufratdalen som Zibu (dödens djur), för grekerna som Therion (vilddjur) och för romarna som Bestia (odjuret). Dessutom förknippades stjärnbilden under antiken ofta med stjärnbilden Kentauren. Denne ska ha lagt ett offerdjur som han hade spetsat på en lans på altaret (stjärnbilden Altaret). Det finns dock ingen antik mytologi om detta, så myten har inte kunnat hålla sig genom tiderna. Senast när den franske astronomen Nicolas-Louis de Lacaille (1713–1762) placerade stjärnbilden Vinkelhaken mellan Kentauren och Altaret försvann denna myt slutgiltigt.
Babylonierna (i dagens Irak) kände däremot stjärnbilden som Ur-Idim (rabiessjuk hund). I skrifter från omkring 2000 f.Kr. finns trollformler bevarade som skulle skydda mot bett av en Ur-Idim. Ur-Idims bett ansågs framkalla en dödlig sjukdom, som med största sannolikhet kan föras tillbaka på rabies.
År 1603, under renässansen, fastställdes stjärnbilden slutgiltigt som Vargen av den tyske astronomen Johann Bayer i hans stjärnatlas ”Uranometria”. Han tecknade den för första gången i dess nuvarande form. Bayer tecknade dock många figurer bakifrån i stället för framifrån, så att äldre stjärnbeskrivningar som ”höger hand” eller ”vänster fot” inte längre stämde med hans bilder.
