Stjärnbilden Norra kronan

Norra kronan (Corona Borealis)
Norra kronan · Ljusstarkaste stjärna: AlpheccaVisa stjärnbilden i stjärnregistret

Faktaruta

Latinskt namn
Corona Borealis (CrB)
Ljusstarkaste stjärna
Alphecca (α CrB)
Relativ ljusstyrka
2,22 mag
Hipparcoskatalogen
HIP 76267
Area
179 deg² (plats 73 av 88)
Rektascension
15h 16m 04s till 16h 25m 07s
Deklination
+25° 32' 17'' till +39° 42' 42''
Angränsande stjärnbilder
Herkules, Björnvaktaren, Ormen

Synlighet

Norra himlenBerlin
Södra himlenSydney
synligdelvis synliginte synligkl. 22 lokal tid, minst en dag i månaden

Stjärnbilden Norra kronan

Norra kronan är en liten men mycket tydlig stjärnbild på norra halvklotet. Dess ljusstarkaste stjärna bär det arabiska namnet Alphecca (”den brutna”, vilket syftar på den avbrutna ringen av stjärnor). Den karakteristiska halvcirkeln av sju stjärnor är lätt att hitta utifrån Björnvaktaren: dess ljusstarkaste stjärna, den orangefärgade Arcturus, är den ljusstarkaste stjärnan på norra stjärnhimlen. Ungefär två handsbredder längre till vänster på himlavalvet ligger Norra kronan.

Historia

Stjärnkonstellationen har under århundradenas lopp tolkats på mycket olika sätt. En medarbetare till Johann Bayer (tysk astronom på 1600-talet) såg i den Kristi törnekrona och en benediktinermunk ärkebiskopen av Salzburgs krona. Perserna och araberna såg däremot en tiggarskål eller en trasig tallrik, kineserna en penningkedja, aboriginerna en bumerang, och en brasiliansk indianstam menade sig kunna urskilja ett bältdjur.

Mytologi

Ariadne var dotter till kung Minos på Kreta. Hennes halvbror Minotauros, till hälften människa och till hälften tjur, var frukten av en kärleksaffär mellan hennes mor och en tjur, och Minos hade efter hans födelse spärrat in honom i en labyrint under palatset. Labyrinten var så konstruerad att ingen som gick in i den någonsin kunde hitta ut igen. Vart nionde år måste Aten som tribut till det mäktiga Kreta skicka sju jungfrur och sju ynglingar, som Minos offrade åt Minotauros. Theseus, Atens tronarvinge, erbjöd sig frivilligt att bli ett av offren för att döda Minotauros. När Theseus kom till Kreta blev Ariadne genast handlöst förälskad i honom. Hon erbjöd sig att hjälpa honom och skaffade honom ett garnnystan. Theseus band fast trådens ände vid labyrintens ingång, dödade Minotauros och hittade med trådens hjälp verkligen tillbaka. Ariadne, som därmed hade svikit sin far, seglade iväg med Theseus. Men när de nådde den grekiska ön Naxos övergavs hon av Theseus. När hon satt där ensam fick guden Dionysos (bl.a. vinets, glädjens och fruktbarhetens gud) syn på henne. Han förälskade sig genast i den vackra Ariadne och gifte sig med henne på stället. Vid bröllopet bar Ariadne en alldeles särskild krona. Den hade tillverkats av Hefaistos, eldens gud, och var besatt med ädelstenar från Indien. Efter vigseln kastade guden Dionysos av glädje upp kronan mot himlen, där dess juveler förvandlades till gnistrande stjärnor.