Faktaruta
- Latinskt namn
- Lyra (Lyr)
- Ljusstarkaste stjärna
- Vega (α Lyr)
- Relativ ljusstyrka
- 0,03 mag
- Hipparcoskatalogen
- HIP 91262
- Area
- 286 deg² (plats 52 av 88)
- Rektascension
- 18h 13m 52s till 19h 28m 29s
- Deklination
- +25° 39' 51'' till +47° 42' 52''
- Angränsande stjärnbilder
- Draken, Herkules, Räven, Svanen
Synlighet
Stjärnbilden Lyran
Lyran är en stjärnbild på norra halvklotet. Dess ljusstarkaste stjärna, α Lyrae, bär det arabiska namnet Vega (den nedstörtande örnen), eftersom araberna såg en nedstörtande rovfågel i stjärnbilden. Vega är den femte ljusstarkaste stjärnan på hela himlavalvet och, efter Arcturus i Björnvaktaren, den näst ljusstarkaste på norra stjärnhimlen. Dessutom hör Vega till den berömda Sommartriangeln, en enkel konstellation på norra stjärnhimlen som består av de ljusstarkaste stjärnorna i stjärnbilderna Lyran (Vega), Örnen (Altair) och Svanen (Deneb). Mellan β och γ Lyrae ligger Ringnebulosan M 57, den mest kända planetariska nebulosan: det bortstötta höljet från en döende stjärna.
Mytologi
Lyran är förknippad med två sägner. Enligt den första var den sångaren Orfeus instrument. Denna allra första lyra tillverkades av Hermes, en son till Zeus, av skalet från en sköldpadda. När Hermes en dag på skoj hade stulit boskapen från sin halvbror Apollon lät denne blidka sig först när Hermes erbjöd honom lyran i utbyte. Apollon ska till slut ha gett lyran till Orfeus. Dennes brud Eurydike hade dött av ett ormbett. Med sitt spel blidkade Orfeus Hades, underjordens gud, och fick leda sin hustru ut ur underjorden. Hades ställde dock villkoret att Orfeus inte fick vända sig om mot henne förrän de nått jordytan. Så ledde han sin hustrus ande genom underjordens mörka gångar och visade henne vägen med lyrans toner. Han blev allt osäkrare på om Eurydike fortfarande följde honom. När han nästan var uppe stod han inte ut längre och såg sig om. I samma ögonblick drogs Eurydike tillbaka ner i underjorden. Orfeus var otröstlig. Från den dagen vandrade han vilsen genom landet och spelade bara sorgsna sånger. Senare slets han i stycken av thrakiska kvinnor, anhängare till Dionysos. Muserna begravde honom, och på deras begäran satte Zeus hans lyra på himlen. Enligt en yngre tolkning var det instrumentet som tillhörde Arion från Lesbos, en stor grekisk sångare och diktare från 600-talet f.Kr. På hemvägen från en inbringande konsertresa till Sicilien ville sjömän döda honom för att komma åt hans förmögenhet. Arion fick sjunga en sista sång, hoppade i havet och bars tillbaka till Grekland av en delfin (stjärnbilden Delfinen).
