Faktaruta
- Latinskt namn
- Pyxis (Pyx)
- Ljusstarkaste stjärna
- α Pyxidis (α Pyx)
- Relativ ljusstyrka
- 3,67 mag
- Hipparcoskatalogen
- HIP 42828
- Area
- 221 deg² (plats 65 av 88)
- Rektascension
- 8h 26m 43s till 9h 27m 37s
- Deklination
- -37° 17' 31'' till -17° 24' 41''
- Angränsande stjärnbilder
- Vattenormen, Akterskeppet, Seglet, Luftpumpen
Synlighet
Stjärnbilden Kompassen
Kompassen är en stjärnbild på södra halvklotet. Dess ljusstarkaste stjärna är α Pyxidis. Betydligt intressantare att observera är dock dess stjärna T Pyxidis, en redan slocknad stjärna med en skenbar ljusstyrka på upp till 15,8 mag, som med jämna mellanrum utlöser en återkommande nova (ett ljusutbrott på ytan av en vit dvärg genom en explosiv antändning av väte i ett dubbelstjärnesystem). T Pyxidis kretsar kring sin fortfarande aktiva grannstjärna på så litet avstånd att den suger gas från den. När gasen träffar den slocknade stjärnans yta uppstår gång på gång termonukleära explosioner. De senaste novorna inträffade 1890, 1902, 1920, 1944, 1966 och 2011. Vid dessa tillfällen kunde man se T Pyxidis på himlavalvet med blotta ögat, med en skenbar ljusstyrka på upp till 6,5 mag.
Historia
Den franske teologen Nicolas-Louis de Lacaille, som ägnade sitt liv åt astronomi, geodesi och matematik, införde 14 nya stjärnbilder på södra halvklotet. År 1750 gav han sig ut på en fyraårig resa till Godahoppsudden för att bl.a. observera stjärnbilderna på södra stjärnhimlen. Under resan katalogiserade han nästan 10 000 stjärnor. Sina nya stjärnbilder döpte Nicolas-Louis de Lacaille oftast efter tekniska instrument. Så uppstod stjärnbilderna Bildhuggaren, Ugnen, Gravstickeln, Luftpumpen, Målaren, Mikroskopet, Rombiska nätet, Oktanten, Pendeluret, Kompassen, Taffelberget, Kikaren, Vinkelhaken och Cirkelpassaren. Dessutom delade han upp den stora antika stjärnbilden skeppet Argo i de tre stjärnbilderna Kölen, Akterskeppet och Seglet. Hans katalog över södra stjärnhimlen utkom 1763, ett år efter hans död, under titeln ”Coelum Australe Stelliferum”. Gemensamt för hans 14 nya stjärnbilder är att de består av relativt ljussvaga stjärnor.
De fyra ljusstarkaste stjärnorna i Kompassen såg de gamla grekerna som masten på skeppet Argo, men någon del av den antika stjärnbilden var den inte. Under antiken var skeppskompassen ännu inte känd, eftersom den första magnetkompassen användes först på 1000-talet, av kineserna. Nicolas-Louis de Lacaille införde kompassen första gången 1756 under det franska namnet ”la Boussole” och latiniserade den 1763 till ”Pyxis Nautica”. Samma år, 1756, delade han upp skeppet Argo i tre separata stjärnbilder, eftersom det föreföll honom för stort och för svåröverskådligt; uppdelningen fastställdes slutgiltigt 1763 i hans stjärnkatalog. Så uppstod Kölen (Carina), Akterskeppet (Puppis) och Seglet (Vela).
