
Faktaruta
- Latinskt namn
- Reticulum (Ret)
- Ljusstarkaste stjärna
- α Reticuli (α Ret)
- Relativ ljusstyrka
- 3,32 mag
- Hipparcoskatalogen
- HIP 19780
- Area
- 114 deg² (plats 82 av 88)
- Rektascension
- 3h 13m 27s till 4h 37m 06s
- Deklination
- -67° 14' 53'' till -52° 44' 49''
- Angränsande stjärnbilder
- Pendeluret, Lilla vattenormen, Svärdfisken
Synlighet
Stjärnbilden Rombiska nätet
Rombiska nätet är en stjärnbild på södra halvklotet. Den är delvis cirkumpolär kring sydpolen. Det betyder att några av dess stjärnor ligger så nära himmelspolen att de aldrig går ned sett från Sydney. Där står en del av stjärnbilden därför över horisonten året runt.
Den är lätt att hitta, eftersom den ligger ungefär mitt emellan de ljusa stjärnorna Canopus och Achernar, huvudstjärnorna i Kölen och Eridanus. Dessutom ligger den nära Stora magellanska molnet. Det är en dvärggalax på omkring 160 000 ljusårs avstånd med många miljarder stjärnor.
Historia
Den franske teologen Nicolas-Louis de Lacaille, som ägnade sitt liv åt astronomi, geodesi och matematik, införde 14 nya stjärnbilder på södra halvklotet. År 1750 gav han sig ut på en fyraårig resa till Godahoppsudden för att bl.a. observera stjärnbilderna på södra stjärnhimlen. Under resan katalogiserade han nästan 10 000 stjärnor. Sina nya stjärnbilder döpte Nicolas-Louis de Lacaille oftast efter tekniska instrument. Så uppstod stjärnbilderna Bildhuggaren, Ugnen, Gravstickeln, Luftpumpen, Målaren, Mikroskopet, Rombiska nätet, Oktanten, Pendeluret, Kompassen, Taffelberget, Kikaren, Vinkelhaken och Cirkelpassaren. Dessutom delade han upp den stora antika stjärnbilden skeppet Argo i de tre stjärnbilderna Kölen, Akterskeppet och Seglet. Hans katalog över södra stjärnhimlen utkom 1763, ett år efter hans död, under titeln ”Coelum Australe Stelliferum”. Gemensamt för hans 14 nya stjärnbilder är att de består av relativt ljussvaga stjärnor.
Stjärnbilden skapades av den tyske astronomen Isaac Habrecht II, som avbildade den på en himmelsglob 1621. Själv publicerade han stjärnbilden dock först 1628 i sin bok ”Planiglobium coeleste et terrestre”. Under tiden hade stjärnbilden blivit känd genom den tyske astronomen Jacob Bartsch, som 1624 publicerade den under namnet ”Rhombus” (romb) i sina stjärnkartor. År 1752 döpte Nicolas-Louis de Lacaille emellertid om stjärnbilden till ”Reticulum Rhomboidalis” (rombnät). Med rombnätet menade han det graverade nätet i okularet på ett teleskop, med vars hjälp man förr mätte upp stjärnornas positioner.
