Faktaruta
- Latinskt namn
- Corona Australis (CrA)
- Ljusstarkaste stjärna
- Alfecca Meridiana (α CrA)
- Relativ ljusstyrka
- 4,22 mag
- Hipparcoskatalogen
- HIP 94114
- Area
- 128 deg² (plats 80 av 88)
- Rektascension
- 17h 58m 30s till 19h 19m 05s
- Deklination
- -45° 30' 59'' till -36° 46' 43''
- Angränsande stjärnbilder
- Skytten, Skorpionen, Altaret, Kikaren
Synlighet
Stjärnbilden Södra kronan
Södra kronan är en liten och mycket oansenlig stjärnbild på södra halvklotet. Stjärnbildens ljusstarkaste stjärna bär namnet Alfecca Meridiana. En del av namnet är troligen av fornarabiskt ursprung och betyder ungefär ”den brutna”, en bruten ring av stjärnor.
Stjärnbilden ligger direkt söder om stjärnbilden Skytten, i närheten av den så kallade ”Teapot”. I engelskspråkiga länder kallas de ljusstarkaste stjärnorna i Skytten också för tekannan, eftersom de faktiskt bildar just den formen. Nedanför tekannan är stjärnbilden Södra kronan lätt att känna igen.
Mytologi
Någon egen antik saga om Södra kronan finns inte bevarad; först senare förknippade man den med Dionysos och hans mor Semele. Semele var dotter till kung Kadmos av Thebe. Gudafadern Zeus ville till varje pris inleda en kärleksaffär med henne och tog därför skepnad av en dödlig. När hans maka Hera fick veta det, förvandlade hon sig till en av Semeles grannar och sådde tvivel om hennes älskare. Semele var vid det laget i sjätte månaden och krävde efter samtalet med grannen att hennes älskare skulle visa sig i sin sanna gestalt. När Zeus vägrade, förvisade hon honom från sin säng. Rasande visade han sig då i hela sin gudomliga storhet. Semele träffades av en blixt, föll till marken och brann upp. Det ofödda barnet syddes in i Zeus lår fram till födseln. Barnet var Dionysos (bl.a. vinets, glädjens, fruktbarhetens och vansinnets gud). Han kallas också ”den två gånger födde”. När Zeus efter tre månader öppnade sitt lår igen, ägde hans ”andra födelse” rum, som också grundlade hans gudomlighet och odödlighet. Under sitt liv trotsade han underjordens fasor för att rädda sin mors själ. Gudarna gick till slut med på att befria hans mors själ och satte upp den som en myrtenkrans på himlavalvet. Hennes krans blev stjärnbilden Södra kronan. Guden Dionysos förknippas ofta också med myrten, en städsegrön buske från Medelhavsområdet. Hans anhängare bar alltid myrtenkransar på huvudet, och som tack för att hans mors själ räddats lämnade han myrten kvar i Hades.
Guden Dionysos var gift med Ariadne, dotter till kung Minos på Kreta. Vid bröllopet bar Ariadne en alldeles särskild krona. Den hade tillverkats av Hefaistos, eldens gud, och var besatt med ädelstenar från Indien. Efter vigseln kastade guden Dionysos av glädje upp kronan mot himlen, där dess juveler förvandlades till gnistrande stjärnor och bildade stjärnbilden Norra kronan.
