
Faktaruta
- Latinskt namn
- Corvus (Crv)
- Ljusstarkaste stjärna
- Gienah Gurab (γ Crv)
- Relativ ljusstyrka
- 2,59 mag
- Hipparcoskatalogen
- HIP 59803
- Area
- 184 deg² (plats 70 av 88)
- Rektascension
- 11h 56m 22s till 12h 56m 40s
- Deklination
- -25° 11' 46'' till -11° 40' 39''
- Angränsande stjärnbilder
- Jungfrun, Bägaren, Vattenormen
Synlighet
Stjärnbilden Korpen
Korpen är en stjärnbild på södra halvklotet. Dess ljusstarkaste stjärna, γ Corvi, bär det arabiska namnet Gienah Gurab (korpens vinge). Tillsammans med stjärnorna β Corvi (Kraz), δ Corvi (Algorab) och ε Corvi (Minkar) bildar den en segelformad figur.
Särskilt intressanta är dess två spiralgalaxer NGC 4038 och NGC 4039. De båda galaxerna deformeras så kraftigt av sin växelverkan att deras långa tidvattenarmar på långtidsexponerade foton ser ut som en insekts känselspröt (antenner) – därav namnet Antenngalaxerna. Genom ett teleskop bildar de båda galaxerna formen av ett hjärta, som har högkonjunktur varje år till alla hjärtans dag.
Mytologi
Stjärnbilden Korpen är förknippad med två sagor. Den första sagan handlar om en korp, en vattenorm och en bägare.
Korpen var guden Apollons fågel, och Apollon var son till gudafadern Zeus. En dag förberedde sig Apollon för att frambära ett offer åt sin far. Han skickade ut sin korp för att hämta friskt vatten från en källa. Korpen tog en förgylld bägare och flög iväg. På vägen fick han syn på ett fikonträd, vars frukter dock ännu inte var riktigt mogna. Fast Apollon hade befallt honom att skynda sig kunde han inte stå emot, utan väntade där i flera dagar tills fikonen var mogna. Proppmätt och på jakt efter en ursäkt grep han en vattenorm och flög tillbaka till Apollon med den. Han förklarade för Apollon att vattenormen hade spärrat vägen till källan. Men Apollon genomskådade lögnen. Som straff tog han ifrån honom förmågan att dricka under den tid då fikonen mognar. Därefter satte han upp korpen, vattenormen och bägaren på himlen. Där försöker korpen sedan dess förgäves nå den fyllda bägaren. För korpen var platsen på himlavalvet alltså ingen ära utan en skampåle. Sedan dess sägs det att korparnas hesa kraxande beror på deras stora törst.
I den andra sagan förde korpen, som på den tiden fortfarande hade en snövit fjäderdräkt, till Apollon budet att hans havande älskarinna Coronis var otrogen. I sin vrede dödade Apollon sin älskarinna Coronis och hennes älskare. Men genast drabbades han av dåligt samvete. Han lyckades dock bara rädda sin ofödde son. Full av smärta förbannade Apollon korpen och färgade honom svart för all evighet.
