Faktaruta
- Latinskt namn
- Camelopardalis (Cam)
- Ljusstarkaste stjärna
- β Camelopardalis (β Cam)
- Relativ ljusstyrka
- 4,02 mag
- Hipparcoskatalogen
- HIP 23522
- Area
- 757 deg² (plats 18 av 88)
- Rektascension
- 3h 15m 36s till 14h 27m 08s
- Deklination
- +52° 39' 56'' till +86° 05' 51''
- Angränsande stjärnbilder
- Lilla björnen, Cepheus, Cassiopeja, Perseus, Kusken, Lodjuret, Stora björnen, Draken
Synlighet
Stjärnbilden Giraffen
Giraffen är en stjärnbild på norra halvklotet. Den är cirkumpolär kring nordpolen. Det betyder att dess stjärnor ligger så nära himmelspolen att de aldrig går ned sett från Berlin. Där står stjärnbilden därför över horisonten året runt.
Stjärnbilden ligger mellan de framträdande stjärnbilderna Stora björnen, Kusken, Cassiopeja och Polstjärnan i stjärnbilden Lilla björnen, precis där natthimlen tycks vara tom. Bara under optimala förhållanden är det över huvud taget möjligt för den uppmärksamme betraktaren att med blotta ögat upptäcka några få stjärnor på denna plats.
Dess ljusstarkaste stjärna är β Camelopardalis, som har en skenbar ljusstyrka på blott 4,02 mag. Redan med ett litet teleskop kan man dock se att β Camelopardalis är en så kallad optisk dubbelstjärna. En gulaktig huvudstjärna på omkring 840 ljusårs avstånd och en vitt lysande följeslagare står bara skenbart nära varandra.
Historia
Den nederländske teologen, astronomen och kartografen Petrus Plancius konstruerade år 1612 en himmelsglob med några nya stjärnbilder som inte innehöll några ljusstarka stjärnor.
Jacob Bartsch, som övertog stjärnbilden 1624, såg i Giraffen den kamel som Rebecka red på till sin blivande make Isak, Abrahams andrefödde son (1 Mos 24). Under antiken ansåg man att en giraff var en blandning av kamel (kamelhuvud) och leopard (leopardfläckar). Därför bär den än i dag det latinska namnet Camelopardalis.
