Faktaruta
- Latinskt namn
- Pavo (Pav)
- Ljusstarkaste stjärna
- Peacock (α Pav)
- Relativ ljusstyrka
- 1,94 mag
- Hipparcoskatalogen
- HIP 100751
- Area
- 378 deg² (plats 44 av 88)
- Rektascension
- 17h 40m 40s till 21h 32m 44s
- Deklination
- -74° 58' 28'' till -56° 35' 19''
- Angränsande stjärnbilder
- Kikaren, Altaret, Paradisfågeln, Oktanten, Indianen
Synlighet
Stjärnbilden Påfågeln
Påfågeln är en stjärnbild på södra halvklotet. Den är cirkumpolär kring sydpolen. Det betyder att dess stjärnor ligger så nära himmelspolen att de aldrig går ned sett från Sydney. Där står stjärnbilden därför över horisonten året runt. Dess ljusstarkaste stjärna, α Pavonis, är också känd som Peacock (påfågel) och föreställer med sin imponerande ljusstyrka påfågelns strålande öga.
Historia
Medan stjärnbilderna på norra halvklotet har varit kända sedan antiken och bygger på de mest skilda mytologier, förblev många stjärnbilder på södra halvklotet länge namnlösa. Först på 1500-talet började man ägna sig åt dem. Mellan 1595 och 1597 kartlade de nederländska sjöfararna Pieter Dirkszoon Keyser (överstyrman) och Frederick de Houtman (kaptenens bror) på uppdrag av Petrus Plancius det södra himlavalvet under en expedition. Påverkade av upplevelserna under sin resa till Ostindien namngav de ett dussin stjärnbilder: Kameleonten, Flugan, Flygfisken, Indianen, Tranan, Paradisfågeln, Påfågeln, Fenix, Svärdfisken, Lilla vattenormen, Södra triangeln och Tukanen. De exotiska påfåglarna i Sydostasien hade gjort ett så starkt intryck på de nederländska sjöfararna att de kände igen detta sagolika djur på natthimlen. Johann Bayer tog in stjärnbilden i sin stjärnatlas ”Uranometria” år 1603.
Mytologi
Påfågeln är en av få sydliga stjärnbilder som kan knytas till en grekisk myt. Det berättas att Zeus hade förälskat sig i Io, dotter till flodguden Inachos. För att gömma henne för sin svartsjuka hustru Hera förvandlade han henne till en vit ko. Men Hera genomskådade planen och krävde kon i gåva. För att inte väcka misstankar var Zeus tvungen att gå henne till mötes. Hera gav jätten Argos i uppdrag att ständigt vakta sin makes älskade. Argos hade 100 ögon, av vilka alltid bara två sov. Zeus skickade då sin son Hermes för att befria Io. Denne sövde Argos med flöjtspel och högg huvudet av honom. Io kunde fly och fick kort därefter tillbaka sin mänskliga gestalt. Som en särskild hedersbetygelse satte Hera Argos ögon på påfågelns fjäderdräkt, för i mytologins värld var påfåglarna Heras heliga djur. Deras majestätiska mönster är än i dag ett särskilt kännetecken för dessa djur.
