Stjärnbilden Jungfrun

Jungfrun (Virgo)
Jungfrun · Ljusstarkaste stjärna: SpicaVisa stjärnbilden i stjärnregistret

Faktaruta

Latinskt namn
Virgo (Vir)
Ljusstarkaste stjärna
Spica (α Vir)
Relativ ljusstyrka
0,98 mag
Hipparcoskatalogen
HIP 65474
Area
1 294 deg² (plats 2 av 88)
Rektascension
11h 37m 22s till 15h 11m 25s
Deklination
-22° 40' 38'' till +14° 21' 38''
Angränsande stjärnbilder
Berenikes hår, Lejonet, Bägaren, Korpen, Vattenormen, Vågen, Ormen, Björnvaktaren

Synlighet

Norra himlenBerlin
Södra himlenSydney
synligdelvis synliginte synligkl. 22 lokal tid, minst en dag i månaden

Stjärnbilden Jungfrun

Jungfrun är en stjärnbild på norra och södra halvklotet. Den ligger på ekliptikan och hör därför till djurkretsens stjärnbilder. Ekliptikan beskriver solens skenbara bana under ett år. Under denna tid passerar solen genom alla djurkretsens stjärnbilder. Från den 16 september till den 30 oktober står solen i stjärnbilden Jungfrun. Under denna tid kan stjärnbilden inte observeras, eftersom den står på dagshimlen.

Den är den största av djurkretsens stjärnbilder och himlens näst största stjärnbild. Den förknippas ofta med fruktbarhetsgudinnan Astarte eller rättvisans gudinna Astraia. Som tecken på fruktbarhet håller hon en bukett sädesax i handen. På norra halvklotet representerar hon höstens början (den 22 eller 23 september), eftersom solen vid den tiden står i denna stjärnbild. På södra halvklotet börjar däremot våren. På detta datum är dag och natt lika långa (dagjämning).

Jungfruns ljusstarkaste stjärna är α Virginis med det latinska namnet Spica (sädesax). Den föreställer sädesaxet i hennes vänstra hand och hör till himlens 20 ljusstarkaste stjärnor. I Jungfrun ligger Virgohopen med långt över tusen galaxer på omkring 54 miljoner ljusårs avstånd.

Mytologi

Den mest kända av de många myterna kring stjärnbilden Jungfrun kommer från grekiskan och handlar om Persefone, dotter till Demeter, sädens och fruktbarhetens gudinna. Zeus hade lovat Hades, underjordens gud, att Persefone skulle bli hans hustru. Därpå förde denne bort flickan till underjorden. I sin sorg lät hennes mor alla växter och fält vissna. Persefone hade dock ätit granatäppelkärnor där och måste därför återvända. För att mänskligheten inte skulle svälta ihjäl slöt Zeus en kompromiss: Persefone skulle från och med nu tillbringa ena halvan av året hos sin mor och den andra i underjorden. Än i dag gäller: varje gång Persefone på våren får komma till sin mor börjar allt på jorden att växa och blomma. När hon på hösten åter tar farväl och beger sig till underjorden blir det däremot grått och trist.

Astrologisk betydelse

Människor som har kommit till världen mellan den 24 augusti och den 23 september är födda i stjärntecknet Jungfrun. De är ytterst disciplinerade och vetgiriga. Att ”ha en bra plan” hör till deras livsfilosofi. Så snart deras analys är klar är de redo att sätta igång när som helst. Deras ordningssinne gör dem dock lätt pedantiska.